Vikinga-Lax – Mikael Engström berättar

Doc tystnar, stannar upp. Drar kniven ur bordet. Synar eggen mot lampan, och säger med låg stämma medan han ser på kniven:
– Jag har fått två. Lusade. Den största var nog över 105 cm. Och här ligger ni, era vårtsvinstomtar.
Tystnad. Eller rättare sagt vakuum.
Om jag dog, två kulor i hjärtat … Docs ord skulle väcka mig: »Jag har fått två ... lusade« . Bara resa sig från liksvepningen, plocka ur kulorna – kliva ur kistan ta spöt och rusa på älven. Det finns en oerhörd kraft i laxens sugande hugg. En kraft som sätter en repa i själen, ett sår som aldrig läker. Ett sår vars enda tröst är just laxhugget, igen och igen och igen. Kosta vad det kostar vill i tid, pengar, sömn, ryggvärk, brinnande axlar, ömmande nacke. 

Läs mer i FiN nr 5-6. Till prenumeranter 18-23 november. Ute i butik i Sverige 26 november.