Mörke John-hackel och ett avslut
Idag käre läsare har jag lekt med ett mönster vid namn Mörke John. Flugan är med handen på hjärtat egentligen inte ett eget mönster utan mer en variant av den mer kände Europea 12, samma fluga men med andra färger kan man säga. Mörke John kommer från en av våra få professionella flugbindares städ, Harry Strandberg, Harry finns tyvärr inte längre ibland oss mer än själsligen möjligtvis, eller varför inte genom sina flugor. Jag hittade på flugan i min väns bok ”Länge leve flugfisket”, i denna bok finns ett trevligt kapitel om Harry Strandberg hans historia och hur Leif och han möttes. Jag gillar verkligen flugans utseende, och efter att faktiskt fiskat i Gimån ett flertal gånger under Nattsländekläckningar, så förstår jag varför Harry valde den mörkare färg som hans variant har.
Denna lilla skrivelse handlar dock inte om flugan utan jag ska i detta försöka förklara hur jag gör för att få till en hyggligt krag hackel samt ett hyfsat avslut. Vi vet alla att denna typ av information mer är för ögat än för fisken, inte tror jag att jag får mer fisk bara för att hacklet ligger snyggt eller att jag har ett snyggt huvud på min fluga. Däremot så tror jag på den tillfredsställelse en riktigt snygg fluga ger mig då den ligger i min ask.
Att få till ett tillfredsställande hackel på sin fluga kan ibland vara lite lurigt. En parameter är givetvis frågan om vilken kvalite du har på ditt hackel. Men även de finaste Whiting nackarna kan ibland ha hackelfjädrar med inte helt runda eller med lite styvare stammar vilket genast gör det lite svårare. Nedan ska jag i alla fall försöka dela med mig av lite tankar som hjälpt mig att få ett något bättre resultat, bättre är fel ord... tillfredsställande passar bättre.
Jag använder så bra hackel jag kan få tag på, Whiting, Charlie Collins jag har till och med en Keough, den sistnämnda höll jag på att slänga men i sista stund tog min vän Roy Christie hand om den och färgade den åt mig, efter detta blev den helt underbar att binda med, fjädrarna blev liksom mer följsamma efter färgningen. Jag har provat flera nackar från Indien men aldrig hittat någon som är något att ha, har hört att man kan ha tur men jag har gett upp, för mig är det enbart de genetiska nackarna som gäller.
Då ska jag försöka förklara hur jag går tillväga. Jag börjar med riva av några extra fibrer på hacklefjädern på den sida som kommer ligga an mot underlaget detta hjälper mig att slippa irriterande hackelfibrer som sticker ut bakom hacklet. Binder sedan in hacklefjädern och ser till att jag får en jämn och fin grund, är det ojämnt kan det lätt bli så att hacklet hamnar snett eller glider. Innan jag lindar hackelfjädern
Linda hacklet i tighta varv fram emot krokögat, stanna med hacklet någon mm innan krokögat och säkra fjädern med tre hårda varv som lindas mot krokögat med bindtråden.
Ta tag i fjädern och vik den bakåt, håll den med ett fast grepp, linda nu ytterligare tre hårda varv bindtråd men nu bakåt mot hacklet. Genom att ha gjort detta så har vi låst fjädern.
Ta nu din hackeltång och fäst den en bit ned på fjädern. Håll ett fast grepp om bindtråden och snurra sedan hackeltången ända till dess att fjädern går av.
Här ser vi hur det ser ut efter att fjädern gått av, linda nu ett par varv med bindtråden och avsluta med en whipfinish.
Jag brukar skära av tråden med saxen och sedan avsluta med ett lager lack. Då var denna klar, nu vet jag ju inte hur ni känner men jag brukar ofta tjata om det jag tycker är viktigast av allt, att man själv är nöjd... och denna känner jag mig hyggligt nöjd med.
Har ni några frågor kring detta eller något annat flugbindningsrelaterat problem annat så når ni mig påniklas@flugfiskeinorden.se
Ha en trevlig kväll
Vid städet Niklas Dahlin
